"Så ledsamt det är att jag fjärtar varje gång jag reser mig från en stol, sa Birgittas svärmor. Problemet blev särskilt tydligt när hon var bortbjuden och blev sittande en längre stund.

Hur pigga vi än känner oss så blir det med åren vissa förslappningar i kroppen. Tage Danielssons limerick finns i fjärran:
                                             "Det var en flicka från Gränna
                                              som sin stjärtmuskel så kunde spänna
                                              att hon i sitt hål
                                              kunde strypa en ål
                                              och till och med vässa en penna."

Med en rimligare målsättning än att vässa en penna finns det hopp även för oss 60-plussare.
Vanlig styrketräning på gym, i gympapass eller sit-ups hemma på köksgolvet stärker ben-, rygg- och bukmuskulatur. Med starkare muskler behöver man inte ta i så när man ska resa sig och trycket på ringmuskeln minskar. Varför inte också träna upp spänsten i själva ringmuskeln. Vanliga knipövningar innefattar även denna - antingen man vill eller inte.

För egen del terroriserar jag mitt gamla syjuntegäng en gång om året. Då är det först avkollning av att alla kan resa sig från en stol utan att stöna eller hålla sig i stolen. Sedan testas förmågan att sätta sig utan att ramla ner sista biten. Båda övningarna kräver hyfsade ben-, rygg- och bukmuskler.

Erkänn att du provade att spänna den aktuella muskeln under tiden du läste! En bra början.

Låg tilltro till pensionssystemet Den 20 april disputerade Erika Werner vid Socialhögskolan, Lunds universitet med avhandlingen ”Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför pensioneringen”. På universitetets hemsida kan vi läsa om avhandlingen. Förvirring och osäkerhet i det nya pensionssystemets spår riskerar urholka tilliten till hela välfärdssamhället.  - Den som lever i ett parförhållande tänker oftare långsiktigt kring pensionen, säger Erika Werner och berättar att bostaden är för de flesta den viktigaste pensionsförsäkringen. Hon har intervjuat 78 personer i olika åldrar och med olika bakgrund. • De som är födda före 1942 och får hela sin pension enligt det gamla systemet känner sig trygga och har tillit till pensionssystemet. Om de överhuvudtaget oroar sig för något så är det hälsan. • Personer som är födda 1943-1959 berörs både av det gamla och av det nya pensionssystemet. Människor i den här gruppen känner sig, enligt Erika Werner, ofta svikna. - Framför allt är det många kvinnor som upplever sig lurade och förbisedda, säger hon. De har ofta arbetat deltid och valt att stanna hemma länge med barnen. Nu måste de betala ett högre pris för detta än vad de hade räknat med. • Den yngre generationen, födda 1960 och framåt, är också kritisk men här har budskapet att man måste ta ett utökat eget ansvar sin pension landat stadigare. Ett annat tydligt tecken på misstro mot det nya pensionssystemet visar statistik från Pensionsmyndigheten. År 2000 gjorde 2/3 av förstagångsväljarna ett premiepensionsval. År 2010 var det knappt 2% som gjorde det. Istället låter de staten ta över ansvaret för valet eftersom de känner att de varken har kompetens eller vilja att själva göra ett vettigt val. - Det är problematiskt när socialförsäkringssystemen gör att den försäkrade känner sig otillräcklig, menar Erika Werner. Att uppleva att man inte kan påverka sin situation ökar risken för att man tappar tilliten till hela det politiska systemet.  Saxat från Lunds universitets hemsida.

Vilken sort är du? Den som hänger på? Den som är stressad av att inte hinna hänga på? Eller den som släpper och tycker att livet har andra värden? Jag pratar om it-utvecklingen. Appar, RSS-strömmar, QR-koder, facebook, power-pointpresentationer.....  Många 60plussare jag pratar med vill hänga på - men vill göra det på sina villkor. Den som lämnat arbetslivet har förstås större möjligheter att välja takten själva. "IT-tvecklingen går ju så vansinnigt fort. Om jag släpper taget nu, kommer jag bli helt utanför om fem år? Blir jag betraktad som ett ufo av barnbarnen?" sa en god vän 60+. Ingen vet. Vad vi däremot vet är hur ungdomar ser på mobilen.  I en undersökning ställdes frågan "Om man var tvungen att välja bort en funktion i en telefon, vilken skulle du välja?" Ring-funktionen, svarade de flesta ungdomar. Jaha...

Tack för alla vänliga, intressanta kommentarer på min blogg! Jag får dem på facebook. Jag ser fram emot att också få kommentarer här på bloggsidan. Go for it!

En märklig dag. Jag har blivit officiellt avtackad på Örebro universitet. Tillsammans med andra som avgått med pension firades vi med pompa och ståt i aulan. När vi tågade in bakom fanborg och spelemän kändes det som en lek. Vi lekte pensionärer. Visserligen kändes det gott när rektorn i sitt tacktal till mig sa: Är det verkligen möjligt att du, Elisabeth har uppnått pensionsålder?! - och både han och jag visste att jag inte var på väg in i en pensionärstillvaro (vad det nu är?), så fanns det en overklighetskänsla i mig.

Jag tror vi är många som brottas med begreppet pensionär. Inre bilder av tidigare generationer av pensionärer dyker upp på näthinnan. Där är ju inte vi - eller? Att bli pensionär är i mycket en finansiell fråga. Vi får pengar från nytt håll. Ofta för lite, men ändå. Däremot blir friheten så mycket större än när man var anställd. Frihet till vad? Ja, det är kanske något som både skrämmer och lockar. Som en av deltagarna sa: Igår var jag chef på jobbet. Nu är jag chef över mitt eget liv.
Stort - och krävande?